I soffan ligger den söta lilla "balpen" och sover. Vid datorn sitter Thomas och spelar datorspel. Här sitter jag och längtar bort.

Helgen är plötsligt över! Vad hände och hur kommer det sig att fredag, lördag och söndag bara flög förbi?? Kort sammanfattning av helgen:

Fredag

Fredagar är min lediga dag och jag behöver inte tänka på mina retorikstudier eller andra måsten. Eller, jo, fredag är städdag. Men det är inte så jobbigt och det är riktigt tillfredställande att framåt eftermiddagen känna att man har hela helgen framför sig och inte behöva städa eller hålla på i lägenheten förrän nästa vecka. Vi har en hemlig deal, jag och Thomas. En jämlikt överenskommen hushållsdeal. Undrar vad upprörd feminist skulle ha att säga om den... Jag har på sistone varit så snuskigt pysslig av mig att jag till och med har målat om bordet och stolarna i köket. Stolarna fick även nytt tyg på dynorna och plötsligt hade Ikeas "Roger" blivit en riktig läckerbit. Det är kul att piffa till gamla grejor, de blir som nya och med lite personlig touch dessutom (Good God, jag låter ju som Ernst Kirschsteiger!!)! På kvällen kom, som jag berättade tidigare, våra vänner på middag. Det skulle bli kyckling i ugnen med bakad klyftpotatis och rostade grönsaker. Om jag bara hade kunnat komma iväg och handla. Thomas var tvungen att jobba över och våra kära gäster kom för sent. Besviken struntade jag i alla förberedelser och gick sedan (när alla hade kommit) med en av tjejerna till Hemköp och köpte Taco-prylar. Gott och enkelt. Fröken F blev ju glad förstås eftersom det är det hennes favoriträtt vid sidan om kycklingen. Hon blev också ganska glad över presenten. Den där jag hittade under soffan efter att ha letat i månader. Herr L:s flickvän åt ungefär tre nachochips och var sedan proppmätt. Herr L sade senare att de ätit innan de kom. Pizza. Ok, antingen var jag extremt otydlig när jag tidigare i veckan ringde och frågade om de ville komma och äta middag med oss, eller så var han hyfsat disträ när jag ringde. Jag vet vad jag tror. Hans flickvän var för övrigt jättegullig. En aning tystlåten (förståeligt!) men social och trevlig. Fröken F käkade så mycket hon orkade och somnade sedan i soffan.Vet ni hur det känns när man ibland känner sig ensam bland vänner? Jag kände så i fredags. Som att jag hellre ville gå på bio, eller nåt. En av gästerna kommenterade middagen såhär i sin blogg:

"Jag satt på en middag med vänner härom kvällen och insåg ganska tidigt att jag inte var ett dugg intresserad av några diskussioner kring bordet. Förhållanden, jobb, semesterplaner och sånt som vanliga människor pratar om mest kastades passionerat omkring mellan tuggorna. Bla bla chefen är dum, tralala vi ska köpa hund, heminredning hit och charterresor dit. Jaha? *gäsp* Tankarna började vandra till den där potten häromdagen som borde ha varit min… att det förmodligen var ett par bord igång under jorden nu… "Men jag kanske får sitta här och vara trevlig ett tag till, man vill ju inte framstå som nån jävla speltorsk…" Att umgås med dem kändes plötsligt som en uppoffring, vilket gjorde mig väldigt ledsen."

F-n vad sorgligt ...man träffar sina vänner och så sitter en del och längtar bort. Stackars henne. Stackars mig. Oavsett varför så är det sorgligt. När ska vi lära oss att uppskatta nuet?

Lördag

Upp tidigt och iväg in till city. Hade ett par DKNY-stövlar på lagning som skulle hämtas innan jag sedan skulle träffa Franz. Franz är en mycket kär vän från förr. Vi har haft sporadisk kontakt under åren som gått men inte träffats på flera år nu. Vi sms:ade i veckan och bestämde träff. Det blev en fantastiskt trevlig fika-kompis-dejt på Coffeehouse by George i Sahlénhuset, ett sånt där tillfälle då man har lust att öppna hela sig hjärta och hälla ut innehållet på bordet framför sig. Franz är i trettioårsåldern, gift och har två söta barn. Vet inte om just det gör honom så speciell, men han har en otrolig förmåga att vara närvarande. Han facinerar mig något otroligt och jag gillar verkligen hans knäppa sidor. Vem åker t.ex till en enslig stuga i fjällen för att umgås i två dagar med sin nyinköpta klocka? Han. Jag vill fika snart igen! På kvällen var det fest. Källarlokalen i Vasastan fylldes sakta men säkert med folk och jag gick dit med en tjejkompis efter att ha mutat min lillebror redan i onsdags till att vara hundvakt. Det var en t-r-e-v-l-i-g afton i goda vänners lag. Vid tretiden kändes det lagom att påbörja färden hemåt och jag började dra i mitt sällskap. Då visade det sig att min klocka hade stannat och att den i själva verket hade passerat fem! Well, vi hade väl egentligen inte så värst bråttom, men ju närmare trettio jag kommer desto kortare känner jag för att vara ute på nätterna. Jag har otroligt nog börjat uppskatta frukostar och morgonpromenader! Men kvällen hade sina höjdpunkter: T.ex när min kompis S berättade om en tidigare gemensam kollegas förehavanden förra helgen. Hon och hennes pojkvän hade en trekant med en okänd man de raggat upp på nätet! Oh my god. Jag tänker inte moralisera. Var och en bestämmer själv hur man vill krydda sin tillvaro (inom lagens ramar förstås). Föreställ er den här snygga, kurviga tjejen. Hon klär på sig sexiga underkläder, en utmanande klänning och sina lackstövlar. Ringer på dörren till sin egen lägenhet och möts av två män som avgudar henne. De dricker drinkar, flirtar och... ja.. resten får ni fundera ut själva... Det var enligt henne helt outstanding!

Herr L och fröken M kom dit, till festen, också. De är så söta tillsammans! Trots en ganska påtaglig åldersskillnad (på pappret) så är de verkligen ett fint par.

Kommentar 070120 (långt senare): Paret som hade en trekant ska nu skiljas efter otaliga bråk om vem som ska göra vad i deras hem.

Söndag

Bakis. Finns det något bättre än att kolla på Discovery? Blue-bear, Duane, Boyd och grabbarna... Amerikanska hotrods byggs i en rasande fart. Tillsammans med American Chopper och Mythbusters är det bland det bästa som går på tv just nu. Ja, på riktigt.

Måndag

Underbart att få ligga kvar i sängen en stund. Thomas var söt och gick ut med lilla "balpen". Jag låg kvar i sängen, bläddrade i Elle Interiör och åt lite Marabou mjölkchoklad (Egentligen vill jag ju såklart sitta där i sängen och se så där amerikanskt söt ut i en flanellpyjamas och äta glass direkt ur paketet, men jag hade vare sig någon glass eller pyjamas, så det fick bli en kletig chokladkaka jag hittade i botten på min handväska... kan även tillägga att jag inte såg så värst söt ut heller.) Kan veckan börja bättre? Lite senare gick jag och "balpen" ut på långpromenad. Vi lekte ganska länge i en park innan vi gick till Expert och tittade på kameror. Jag är förälskad i en Nikon d80. Efter att ha fotograferat ganska mycket och länge med en liten digitalkamera är jag nu redo för lite hardcore fotografering. Jag längtar tills jag har den där prylen i min hand så att jag kan fotografera världen! Min dröm är att någon gång i livet resa runt i flera månader och bara uppleva en massa och ständigt ha kameran beredd. Idag har jag fått ett samtal från ett av de företag jag nyligen sökt jobb på. Spännande! De (en rekryterare på personalavdelningen) vill träffa mig "helt förutsättningslöst" och diskutera min eventuella framtid hos dem! På fredag morgon klockan åtta. Nu ska jag gå och sova. Herregud, det är ju snart fredag igen!

Har just satt mig vid köksbordet. Höll på att fastna i soffan framför Revenge Of The Nerds III, men nä... det var lite väl skojfriskt för mig. Coola killar vs nördar, tänk att det är så kul? Jag verkligen allergisk mot den typen av nedsättande agerande i verkligheten. Jag var ute på en av Kungsgatans klubbar för några månader sedan när jag hamnade i en extremt pinsam situation. En superensam kille som skiljde sig ganska mycket från mängden stod och dansade för sig själv på dansgolvet. Han såg ut att ha ganska roligt men man fick intrycket av att han kanske inte kände någon på stället. En av dem som var med i mitt sällskap föreslog att jag skulle gå fram och dansa med honom. Redan här är det pinsamt eftersom flera i mitt sällskap började stirra på den ensamma killen. Vet inte om han märkte något, men av någon anledning är det för vissa helt ok att göra sig roliga på andras bekostnad och jag fick förslag efter förslag om att jag borde gå dit och dansa eller fråga honom vad han gjorde där osv. Vad är det med folk!!!!!!!! Kan någon en endaste gång få vara annorlunda??? Låt folk vara som dom är. Kan vi sluta upp att bry oss så jävla mycket? Jag vägrade att göra något annat än att fortsätta ha roligt på mitt eget håll. Varför i helvete skulle jag vilja förnedra någon på det viset? Aldrig i livet!

Förresten,mitt tal gick kanonbra! Jag var tyvärr sist, men lyckades hålla det utan att bli alltför nervös eller göra några konstigheter. Nästa vecka ska jag hålla mitt examinationstal. Jag ska prata om att våga vara sig själv.

Redan torsdag... shit, veckorna går så fort! I morgon, fredag, ska vi ha middag här hemma. Några vänner som vi inte träffat på hur länge som helst kommer hit. Fröken F , Herr L och L:s nya flickvän fröken M. Vår goda vän fröken F är lite hard to please när gäller mat... helst skulle hon äta en stor köttbit. Bara. Eller en kyckling. Bara. Ok , lite orättvis är jag kanske... hon gillar Taco också. Och räkor. Hon verkar nästan uteslutande äta protein. Potatis är onödig bukfylla i hennes ögon och grönsaker himlar hon med ögonen åt. Orättvist är att hon dessutom är smal som ett streck!. Men, vi får väl helt enkelt se till att det finns animaliska produkter så att även hon blir mätt och glad. Det var så länge sedan vi sågs allihop! Herr L har efter mycket om och men skaffat en riktig flickvän. En sån där han vill ha kvar efter att nyfikenheten är borta och man letar efter nånting att säga. Det sägs att Herr L är en ung man med oanade egenskaper. Det förklarar varför det var en fläck på väggen en gång när han och fröken F fullföljde rollspelet "parmiddag" hemma i vårt gästrum... Jag undrar om det var den fläcken de syftade på när dom som flyttade in i vår gamla lägenhet tyckte att flyttstädfirman hade slarvat med fläckar på väggarna?? Det ska bli kul att träffa fröken M som alltså är så ny att hon ännu inte introducerats för oss andra. Alla gillar Herr L, han är en entertainer, kan sjunga och jobbar på radion. Och, han har ett hjärta av guld. För att återgå till fröken H så har jag änligen hittat den present jag köpte till henne för snart två år sedan! Jag var jättestolt över att ha hittat en så bra present till henne och bestämde mig för att ge den till henne när hon fyllde år. Sagt och gjort. När det någon månad senare var dags att plocka fram presenten var den spårlöst försvunnen! Den fanns inte någonstans. Jag hade verkligen letat överallt. Utom under soffan. Hur hamnade den där???? Den kom fram när vi skulle flytta. Well, well, nu får hon den i morgon istället. Där under soffan låg även en annan present som försvann. Vi har en vän som brukade jobba en del i Saudiarabien. Med sig hem hade han vid ett tillfälle en lång saudisk herr-klänning. En sån där vit med tillhörande huvudbonad och sandaler. Ett saudiskt överlevnads-kit. Vi nordbor får ju ibland blekt hår i solen på sommaren och omtänksam som jag är köpte jag därför på en resa i USA ett hårfärgningsmedel som är specialanpassat för skägg och annat hår man brukar raka bort. En kitschig liten produkt med en 70-talsinspirererad snubbe på framsidan av paketet. Vad gjorde det under soffan? Puh. Han ska få det i julklapp istället.På lördag ska jag och Thomas gå på fest. En stor privatfest i en källarlokal i Vasastan. Det ska bli så roligt!! Vi har varit så förutseende att vi redan nu har skaffat hundvakt!

Läste just en krönika på sourze.se. Författare var Linda Rosing och ämnet var Linda Rosing. När man ständigt konfronteras med hennes ansikte på löpen kan jag inte låta bli att undra hur den tjejen mår. Egentligen. Hon verkar ha ett aldrig sinande behov av att höras och synas i media. Vem är hon bortom skvallerpressens vinklade skriverier? För mig får hon ta hur stor del av uppmärksamhetskakan hon vill, faktum är ju att om ingen brydde sig om vem hon är eller vad hon gör och därmed inte skulle kommentera hennes inlägg eller köpa tidningar där hon viker ut sig eller uttalar sig, så skulle hon kanske inte vara så intresserad längre. Det JAG reagerade på är att hon skriver:

"Jag är 32 år och har varit med i den här utviksbranschen i många år. Jag känner alla som jobbar i den här branschen och jag vet hur man måste marknadsföra sig för att få ett känt namn. Här i Sverige hjälper man inte en snygg framgångsrik tjej eller kille. Här får man inte sticka ut utan alla ska se likadana ut och ha samma lön annars blir man direkt sparkad på. Den äckliga svenska avundsjukan - JAG HATAR DEN. Jag får ofta höra att jag är osvensk! Jag blir lika glad varje gång. Jag tycker man ska glädjas och ge beröm till någon som har lyckats, man ska lyfta och berömma en som det går bra för. Inte tvärtom, vad är det för land vi bygger upp, med all avund och allt hat? Är det så vi ska leva? Inte konstigt att var och varannan äter antideppressiv medicin."

Hon är så arg, så besviken på allt och alla! Om hon verkligen inte brydde sig om vad folk tycker, varför måste hon då hela tiden basunera i ut media vad som är viktigt och vad som är seriöst i hennes liv. Varför måste hon skriva en lång krönika i en nättidning om att hon inte bryr sig? I juli svarade hon på frågan om vad hon skulle göra på semestern:
- Jag ska ha semester i september. Jag planerar en Karibienkryssning med Fadde, en lyxsemester i två veckor.Vid tiden för sin planerade semester var hon med och fajtades i politikens värld:
- Jag kommer att hoppa på politiken och ställa upp i riksdagsvalet 2006, säger hon till VLT:s nätupplaga i augusti. Detta är ett stort beslut att fatta. Jag får ju i så fall ge upp mitt nya jobb (som marknadschef) och satsa på det här istället, säger hon.
Snabba vändningar! Det är ingen idé att försöka hänga med. Jag slutar här. Detta är det första och sista jag någonsin kommer att skriva om Linda Rosing. Hon gör sin grej och jag gör min. Precis som alla andra. Lycka till tjejen, hoppas att du hittar din plats någon gång! Jag ska fortsätta leta efter min...

November och jag borde ha känt av de sedvanliga höstkänslorna för länge sedan. Men, nej. Istället sitter jag här i mitt kök och njuter! Det är härligt att ta vara på nuet. Liksom bara dra in luft i lungorna och känna efter. Vi och vår lilla valp. Vi trivs. I det stora hela har vi det bra. Vår valp, eller "balpen" som vår spansktalande granne kallar honom, växer så det knakar. På lördag fyller han fem månader och det har redan gått tre månader sedan jag hämtade honom hos uppfödaren. Jag kommer aldrig glömma Thomas min när han öppnade ögonen och jag höll fram den något förvirrade men otroligt söta lilla boxervalpen framför honom. "Vad har du gjort?!?" Han såg väldigt glad ut, och en aning chockad!

Dricker chai-te. Denna fantastiska dryck! Jag trodde väl aldrig att jag skulle gå i min mammas fotspår och ständigt ha en kopp te framme, men efter att ha stiftat bekantskap med denna dryck på Café Fåtöljen (Hornsgatan 55) var jag helt såld! Åååh, äntligen kan jag dricka te med mjölk utan att någon behöver titta snett på mig!! Kan även rekommendera deras gudomliga bakverk... morotskaka med massor av vit smet ovanpå, eller kladdkakan... Jag försöker lära mig att uppskatta kaffe (det gör ju allt så mycket enklare när man ibland blir bjuden på fika), men det funkar bara med kaffe latten på Coffe Cup. Ledsen, men hur gärna jag än vill så är det inte 100% gott. Jo, den på coffe cup och en och annan på Starbuck´s. Men, det räcker inte. Jag satsar på te nu. Med mjölk. Det står jag för.

På torsdag ska jag hålla tal. Jag läser 10 poäng retorik och har i läxa att skriva ett tal som sedan ska hållas inför klassen på torsdagens seminarium. Puh. Det är lite läskigt att stå där framme och prata. Men. Det går bättre och bättre. Som tur är behöver jag bara tala i 3 minuter.