Oh my god. Vilken kväll!
Jag begav mig vid halv sju till restaurangen på Luntmakargatan där min vän Helena hade hyrt ett karaokerum och där ett tiotal personer jag känner mer och mindre hade samlats för att sjunga och/eller dricka alkohol. Lustigt, jag som aldrig sjunger offentligt vågade mig upp till mikrofonen vid både ett och tre tillfällen. Framförallt är jag stolt över när jag sjöng You Gotta Be (vanligtvis framförd av Des´ree) tillsammans med sångfågeln Helena. Helena var dock förkyld och kraxade lite mer än hon brukar (hon brukar inte kraxa alls) vilket kanske var till min fördel, eftersom jag i vanliga fall framstår som en glad amatör utan självinsikt bredvid henne (när vi sjunger alltså...). Hon var iallafall snäll och berömde mig vilket fick mitt sjävförtroende att hållas vid liv och jag vågade bjuda på mig själv ytterligare en smula... Några minnesvärda karaokeframträdande i urval var annars:
Annie: Britney Spears alla hits, vilka hon sjöng med beundransvärd inlevelse!
Helena + Thomas: alla duetter, vilken utstrålning, vilken underhållning!
Matte + Abbe: kan ni, kan jag :)
Restaurangen stängde och vi hoppade in i taxibilar som tog oss till Blue Moon Bar (via Lemon, kön utanför det pyttelilla schlagergolvet var dock fånigt lång -det var fler i kön än vad som får plats inne i lokalen!) där vi partajade resten av natten. Tyvärr var vår kära karaokearrangör tvungen att avvika i halvtid, men vi andra stannade några timmar till innan vi avslutade kvällen på Mc Donald´s. Jag kan verkligen rekommendera alla att stanna och käka en hamburgare med sina vänner innan man skiljs åt efter en kväll på krogen, det är mysigt, liksom. Man sitter där tillsammans och stirrar trött ner i sin milkshake och undrar varför man köpte jordgubb när man egentligen ville ha choklad, tänker lite på kvällens händelser och pratar fast ingen hör eftersom ljudnivån är skadlig både på BMB och inne på Mc Donalds kl. 04 en lördagsmorgon. På BMB träffade jag även Pigge Werkelin med vänner. De förgyllde min kväll och lånade även ut sina cowboyhattar till mig (!). Pigge hade i mina ögon en utstrålning utöver det vanliga. När jag skulle säga hejdå till honom och hans vänner tog han mitt ansikte (på ett faderligt och vänligt sätt) i sina händer och sa att var och en måste gå sin egen väg här i livet. Precis just då var det exakt vad jag behövde höra och det kändes ända ner i tårna. Han önskade mig lycka till i livet och jag fick en skön känsla av värme och harmoni. Jag behövde den känslan efter att lite längre bort på dansgolvet sett en av de snyggaste människor jag någonsin skådat. Sen, efter Mc Donalds, åkte jag hem till Thomas.
Annie: Britney Spears alla hits, vilka hon sjöng med beundransvärd inlevelse!
Helena + Thomas: alla duetter, vilken utstrålning, vilken underhållning!
Matte + Abbe: kan ni, kan jag :)
Restaurangen stängde och vi hoppade in i taxibilar som tog oss till Blue Moon Bar (via Lemon, kön utanför det pyttelilla schlagergolvet var dock fånigt lång -det var fler i kön än vad som får plats inne i lokalen!) där vi partajade resten av natten. Tyvärr var vår kära karaokearrangör tvungen att avvika i halvtid, men vi andra stannade några timmar till innan vi avslutade kvällen på Mc Donald´s. Jag kan verkligen rekommendera alla att stanna och käka en hamburgare med sina vänner innan man skiljs åt efter en kväll på krogen, det är mysigt, liksom. Man sitter där tillsammans och stirrar trött ner i sin milkshake och undrar varför man köpte jordgubb när man egentligen ville ha choklad, tänker lite på kvällens händelser och pratar fast ingen hör eftersom ljudnivån är skadlig både på BMB och inne på Mc Donalds kl. 04 en lördagsmorgon. På BMB träffade jag även Pigge Werkelin med vänner. De förgyllde min kväll och lånade även ut sina cowboyhattar till mig (!). Pigge hade i mina ögon en utstrålning utöver det vanliga. När jag skulle säga hejdå till honom och hans vänner tog han mitt ansikte (på ett faderligt och vänligt sätt) i sina händer och sa att var och en måste gå sin egen väg här i livet. Precis just då var det exakt vad jag behövde höra och det kändes ända ner i tårna. Han önskade mig lycka till i livet och jag fick en skön känsla av värme och harmoni. Jag behövde den känslan efter att lite längre bort på dansgolvet sett en av de snyggaste människor jag någonsin skådat. Sen, efter Mc Donalds, åkte jag hem till Thomas.
Bilder från kvällen:
Om ni trycker på "on"-knappen på mikrofonen kanske ni inte behöver ta i så...
Oops I did it again.. :)
Helena & Viet
Lillebror & Mark sjunger duett!
Lite senare på natten... lite glad i (cowboy-) hatten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar